Vecka 28 – Europacup i militär femkamp

Bästa läsare!

Den gångna veckan har bjudit på en av årets största begivenheter: den årliga Europacupen i militär femkamp i Wiener Neustadt, Österrike. Det är nionde året i rad som jag är och tävlar i Wiener Neustadt och anläggningarna brukar vara bästa möjliga för att kunna prestera.

MÅNDAG: Resdag. Det är ganska smidigt att ta sig till Wiener Neustadt. Jag blir hämtad 0700, flyget går från Kastrup till Wien strax efter 1000 och landar 1200. Därefter är det att vänta på vapen o.s.v. och sen kör minibussen oss från flygplatsen till Wiener Neustadt som ligger 45 minuter bort ungefär. Vi är framme 1600 vid anläggningen. Tyvärr visade det sig att vi inte kunde bo i Daun Kaserne som ligger precis vid tävlingsbanorna. Vi fick istället bo 3 kilometer bort vilket innebär ständiga resor med minibuss mellan boende och tävlingsanläggning/frukost. Lite lustiga är de också, österrikarna. Skulle bussen till frukosten gå klockan 0700 så kunde inte köra förrän 0700 även om den var helt full. Men så är det ibland med folk =)
Efter ankomst var det lite jogg på banan samt uppackning.

Kaiser Franz Joseph vakar över etablissemanget!

TISDAG: Träningsdag med vapenkontroll. Något varv klarades av på terränglöpningsbanan och så kände på hinderbanan, simhinderbanan och handgranatsbanorna. Som vanligt är allting i toppskick här nere och det kändes ganska bra även om min höft störde mig. ”Snapping hip” kanske det kallas eller så har jag bara någon sträckning som jag drog på mig under näst sista hinderbaneträningen.
Här ligger den och väntar, en av Europas finaste hinderbanor.

ONSDAG: Skytte och hinderbana.
Bussen tog oss till skjutbanan som ligger nån halvtimme bort. Till skillnad från senaste tävlingen skulle vi nu skjuta på 200 meter, vilket ju är betydligt lättare. Inskjutningen gick enligt plan där jag fick skruva in mig lite men jag avslutade med 6 10:or.
Sen ska det ju skjutas precision efter det att man legat till sig lite… Alltid blir det en 9:a. Typiskt. Efter det blev det bannemig en 9:a till samtidigt som det började tjabbas och skrikas på skjutvallen. Någon hade ställt in monitorerna fel. Jag lät det inte störa mig utan sköt på. Tyvärr blev tredje skottet också en 9:a innan jag sen började mata 10:or. Har man väl hittat 10:an på 200 meter och det inte är väldiga vindar så skjuter man inte utanför 10:an igen. Totalt blev det således 3 x 9 följt av 7 x 10 på precisionsserien = 97 poäng. Godkänd men inte mer.
Snabbserien gick sedan något bättre. Där blev det också 97 poäng och det är ju väl godkänt med tanke på att man går ifrån att ha haft 10 minuter på sig till en minut för att skjuta 10 skott. Tyvärr fick jag inte se min träffbild på snabbserien så att man vet hur man skjutit.

Hinderbana stod på tur på eftermiddagen. Det var lagom varmt och vindstilla och således alla förutsättningar att prestera. Banan har 4 kurvor istället för som ibland är brukligt 2 kurvor. Det gör det lite svårare att löpa ut och de flesta låg 2-3 sekunder mindre snabbt än i till exempel Norge. Jag själv hamnade på exakt samma tid: 2 minuter och 41 sekunder trots att jag tränat en del hinderbana. Jag hade allt hoppats på några sekunder bättre men kanske har jag kört för hårt senaste tiden, kanske är jag inte bättre än såhär just nu. Insatsen får inte godkänt, jag ska under 2:40.

Hinder nummer 2 på hinderbanan – ”Dopphindret”.

TORSDAG: Simhinderbana och handgranatskastning.
Simhinderbanan är som alltid väldigt fin med sina 50 meter. Vädret var något halvsvalt men det gör inte så mycket. Uppvärmningen var god och det kändes bra när jag stod på startpallen.
IVÄG! Jag gör bra hinder, alla dyk känns bra och simningen sitter fint. Jag är lite seg på bordet, möjligen p.g.a. av defekt höft eller mer sannolikt p.g.a. avsaknad av träning på simhinderbanan. 29,7 sekunder blir tiden vilket ändå får betraktas som godkänt med tanke på hur mycket simning jag tränat av detta slag. I Ecuador ska vi nog kunna peta oss under 29 sekunder om Herren är med oss =P

Hoppas ni kan se filmen nedan, det är jag på mittebanan.
MAH01960

Handgranatskastningen var min sämsta gren på nordiska och tyvärr blir den det även här. Ett visst fall framåt där jag endast har två ytterringar på de tre första ringarna d.v.s. jag har lagt 10 granater i mitten och 2 granater strax utanför. På fjärde och sista ring kommer tyvärr en helbom som ligger fint i sida men är något lång och sedan blir det en ytter- och två innerringar. Längdkastet är väldigt klent med bara 46 meter och jag landar således på 114 poäng + 46 meter d.v.s. 160 kastpoäng och jag bör ligga stadigt runt 170. Detta måste tränas.

FREDAG: Terränglöpning! Innan löpningen låg jag på en 33:e plats men hade goda förhoppningar att springa upp mig på den 8 kilometer långa banan som förra året avhandlades på 26 minuter och 31 sekunder.

Mor understödjer med anbringande av nummerlapp.

Jag gick ut med ambitionen att klara mig under 27 minuter och första kilometern gick på 3:24 vilket ju blir exakt 27 minuter om jag håller tempot. Detta orkade jag dock inte utan sprang i mål på 27:40. Dock plockade jag 8 placeringar och landade på en 25:e plats av 80 startande vilket ändå är godkänt med tanke på hur mycket femkamp jag tränat i år. Totalt blir det 5115 poäng vilket jag bara överstigit en handfull gånger.

Kraft i löpsteget under sista kilometern.

Kan jag nu bara slipa lite på varje gren, utom möjligtvis skyttet, så finns det lite att plocka överallt och då kan jag hålla mig bättre framme på VM och särskilt SM.

LÖRDAG: Hemfärd efter bara några timmars sömn. Efter hemkomst blev det bara en dryg halvtimmes simning i öppet vatten innan jag packade upp och lade mig och vila.

SÖNDAG: PACKNING PÅ! Jag och min fina tjej tog tåget till Ystad och började gå mot Blentarp med packning och ambition att sova ute en natt. Mer om detta kommer i nästa veckas inlägg =)

I övrigt blir det nog relativt lugnt, dock med några intensiva pass i syfte att trimma upp den explosivitet som jag inte riktigt har lyckats finna.

Bästa hälsningar!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *