Vecka 23 – Trelleborgs Triathlon och Malmöloppet 10 k

Bästa läsare.
Detta var veckan som det skulle bli personligt rekord på 10 kilometer, men det vart det inte. Mer om det nedan.

Under veckan kände jag mig lite risig efter Tough Viking i Oslo. Det var ett tufft lopp, en lång resa och dålig tillgång till kvalitativ mat direkt efter loppet. Således valde jag att vila under måndagen och onsdag och träna relativt lugnt resten av vecka i syfte att vara redo för de två tävlingar som jag anmält mig till.

Måndag: VILA

Tisdag: RACE-DAY: Trelleborgs Triathlon. Jag skulle varit med i denna tävling redan 2016 men eftersom jag då brutit vänster stortå och knäckt nageln så var det inte genomförbart.
Kvällen innan tog jag ner cykel och våtdräkt från vinden och kollade så att cykla gick att trampa på samt att våtdräkten fortfarande passade. Allt verkade fungera.
Då jag inte SIMMAT öppet vatten tidigare under säsongen och för den delen knappt simmat annars heller så var jag mycket ödmjuk och ställde mig långt bak i simningen. Vi har ungefär 100 startande i min klass, män sprint och jag hoppas komma topp 20; främst genom att springa fort.
IVÄG! Det visade sig att jag valt alldeles fel, jag är bättre på att simma än jag då trodde. Som en kryssare av YAMAMOTO-klass fick jag ta mig fram genom den skock av människor. Jag kom in som 12:a inför växlingen trots att jag knappt simmat. Nästa gång ska jag stå längre fram!

Växling nummer 1 gick relativt smärtfritt även om jag har en halv minut att hämta på de s
snabbaste men iväg på CYKLING och det är ju egentligen bara att trampa på med min TREK hybrid-racer. Banan var en tre kilometer lång raksträcka som skulle cyklas sex gånger d.v.s. 18 kilometer. Jag blev omkörd av två men cyklade om tre stycken. Totalt blev jag 18:e på cyklingen. Det är jag nöjd med, men sekunder finns att plocka med träning och snabbare material.

Växling nummer 2 gick lika bra som nummer 1 och lite drillande kan nog göra att jag plockar några sekunder.
LÖPNING är ju min starka gren i denna trippeldisciplin och mycket riktigt kom jag tvåa i löpmomentet, slagen av totalvinnaren Sebastian som är en erkänt god löpare och triatlet. Han slår mig även på slätlöpning från 3000 meter och uppåt så det är inget att skämmas över.
Överlag är jag nöjd med min tävling. Kände mig lite småstoppad i luftrören av någonting men en 12:e plats av 100 startande är ett gyldene resultat med tanke på att jag egentligen varken cyklat eller simmat under innevarande år. Sprungit har jag gjort en del, men under helt andra förhållande.
En väldigt trevlig och välarrangerad tävling som jag definitivt vill vara med på i fortsättningen.

Silvermedaljören, Patric tror jag han hette, borde dock blivit diskad eftersom vederbörande dels draftade på vinnaren under hela cyklingen (det får man inte) och dels rullade på sin cykel efter att man borde hoppat av under andra växlingen (så får man inte heller göra). Framförallt ”atleten” borde skämmas över detta och jag skäms inte för att skriva ut namn och fusk offentligt här på min lilla blogg. Usch och tvi.

Onsdag: VILA

Torsdag: Hinderbana på jobbet följt av handgranatskastning och tekniksimning. Kände mig lite seg på hinderbanan, som om kroppen inte vill ta emot allt syre som jag försöker förse den med.

Fredag: Teknikträning Atlas-stenar efter mitt misslyckade Tough Viking. 80 kilo ryker utan problem. På kvällen löpning 5km i lugnt tempo där jag ligger riktigt fint och lågt i puls. Detta antyder att formen är god men….

Lördag: RACE-DAY: Malmöloppet 10 kilometer. Innan veckan började var jag ganska övertygad om att slå personligt rekord. Löptider under mina utlandsinsats har varit fullständigt vansinniga med enkilometersintervaller under 3 minuter o.s.v. Detta utan att pulsen har spårat.
Redan under Trelleborgs triathlon och tidigare i veckan kände jag dock att något inte stod helt rätt till. Jag fick liksom inte så mycket syre som jag hoppats och hade inte det driv i steget som jag önskat. Uppvärmningen inför Malmöloppet kändes seg, men jag har inte haft feber eller halsont, så jag gav det ett försök.
IVÄG! Första kilometern på 3:20, kände mig inte lätt på något vis. Första 5 kilometrarna lyckas jag dock tugga på ganska bra och passerar på 16:45 under denna ganska lättlöpta bana. Under kilometer åtta kommer dock väggen och de tre sista kilometrarna går på 4 minuter styck.
Jag kommer in i mål på 35:22, jag satsade mot SUB 34 minuter. 35:22 är inte dåligt att inleda säsongen med men träningen har ju känts så fantastiskt bra sista tiden.

Slutsatser: Att springa på löparband är INTE samma sak som att springa ute. Min kropp har sannolikt anpassat sig till att inte själv behöva driva sig. Jag är dock säker på att allt arbete in är förgäves, svaret kommer komma senare, det är jag övertygad om. Efter att ha konsulterat läkare och tandläkare så framkom det att jag hade en inflammation i en visdomstand samt att jag sannolikt varit överkänslig mot något efter att ha varit i Afrika i åtta veckor och sen kommit hem till ett Skåne i full blom.
Nåja, detta är inga ursäkter, jag fortsätter mata på och en dag kommer svaret komma!

Söndag: Simning i öppet vatten en halvtimme, lugnt och fint. Cykling i en timme, lugnt och fint, på kvällen.

Bästa hälsningar!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *