Vecka 17 – summering samt planering av vecka 18

Ibland blir det inte riktigt som man tänkt sig, mer om detta senare.

Veckan har överlag varit bra. Jobbade måndag till onsdag. Det bästa med dessa dagar var att jag ÄNTLIGEN, efter åtta (!) månaders vänta, fick tillbaka mitt vapen från ompipning. Detta sköts bara in lite snabbt så att jag vet att det tar ungefär mitt i nästa gång jag tränar. Åtta månader är en sinnessjukt lång tid, vapnet har ”bara” varit i Karlsborg, men all administration i dagens Försvarsmakt gör det otroligt omständligt att få en sådan tjänst som denna genomförd. Vidare så lämnade jag för en månad sen in 9 vapen på årlig grundtillsyn med anvisningen att tre vapen ska kasseras, tre ska renoveras och tre ska bara inventeras. Således hade jag hoppas att jag kunde hämtat ut dessa tre vapen när jag hämtade mitt nyligen ompipade. Uppenbarligen har det skett nåt slags missförstånd, för alla nio vapen har blivit skickade till Boden. Det återstår att se om jag någonsin får se dessa. Bra jobbat…

Annars har det rullat på ganska bra. Måndagen medförde hinderbane-intervaller och det kändes riktigt bra. På tisdagen var det ganska lugnt för att på onsdagen åka till Halmstad och deltaga på Försvarsmaktens triathlon- och löpläger. Vi klarade av ett s.k. Yasso800-test vilket innebär 6 x 800 m med bra fart och start var 5:e minut. Jag var själv förundrad över min stabilitet med tiderna 2:22 – 2:23
– 2:22 – 2:24 – 2:23 – 2:20. Det kändes riktigt bra. På kvällen var det MAQ och torsdagen innebär distanslöpning, spänstträning och simning. Jag besökte sedan Sveriges kanske bästa kiropraktor, Greger Rooth Wennerholm under fredag och efter det drog jag mig så småningom hem till Skåneland. Lördagen medförde lätt jogg samt handgranatskastning.

Så kom årets första ”riktiga” tävling, skånska mästerskapen i 10 km löpning i Sandskogen i Ystad. På denna bana har jag mitt personliga rekord, 34:00, och eftersom veckan och uppbyggnadssäsongen känts så förträffligt bra lade jag ribban högt: varje kilometer skulle ta 3:23 och således innebär en sluttid på 33:50.
Kilometer 1: 3:20
Kilometer 2: 3:23
Kilometer 3: 3:23
Kilometer 4: 3:23. Allt känns stabilt när jag här plötsligt får vad som kan likna kramp i bröst-magpartiet på höger sida av kroppen.
Kilometer 5: 3:50 ungefär och strax efter detta har jag så pass ont att jag inte kan springa. Jättekonstigt. Klart det gör lite ont att springa så fort men jag kunde verkligen inte fortsätta utan fick gå i mål. Minsta jogging utlöste överjävliga smärtor. Men tittar man i backspegeln vad som hänt det senaste dygnet kan det ha sina förklaringar:
1. Jag blev väckt 05:30 på morgonen av att grannarna nedanför förde en mycket högljudd konversation. Kunde sedan inte somna om.
2. Jag hade dygnet innan druckit en liter Proviva, något jag inte gör annars alls. Kanske detta utlöste någon reaktion.
3. Kvällen innan satt vi utomhus på Lilla Torg i Malmö väldigt länge. Det blev ytterligare försenat när servitriserna på Victors inte var förmögna att ordna fram en nota på typ 45 minuter. Detta innebar 3 timmar passiv rökning, något som jag först inte tänkte på men efter 2 timmar började jag må lite smått illa. Jag hatar rökare.
Nåja, jag har dragit några lärdomar av det inträffade och kanske kommer revanschen om två veckor då det är dags för nästa 10km-lopp.

För övrigt stack jag ut och sprang igen på kvällen och diskade av de 5km som jag var skyldig. Sprang på ganska bra och pulsen kontra klockan visade att jag är på väg mot dunderform. Inga känningar av bröst-/magbekymmer på kvällen. Märkligt.

Annars har jag fastnat för detta med rödbetor, här kommer en mycket god juice:

Eftersom den gångna veckan medfört mycket löpning medför den kommande veckan mycket simning då jag är ledig måndag till torsdag. Annars blir det lite spänstträning samt Garnisonsmästerskap på stridshinderbana på tisdag. 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *